I ljuset av diverse aktuella diskussioner runt om på olika internetforum så tanker jag skriva lite om ett känsligt ämne, korsningsavel. Vad är korsningsavel egentligen? Den enkla definitionen är när man korsar hästar av olika raser. Eller?

Både ja och nej skulle jag vilja säga. Allt beror på vad man menar med korsningavel. Alla hästar är ju korsningar från första början, mer eller mindre. Som vanligt, eftersom detta är min blogg, så ska jag skriva om det ur min synvinkel.

Viss korsningsavel är också renrasig avel. Jag kan till exempel korsa in fullblod i quarter och fortfarande ha en renrasig quarter. Och jag kan korsa in quarter i paint och fortfarande ha en renrasig paint. Osv osv. Det finns naturligtvis en anledning till att vissa rasförbund/stamböcker tillåter inkorsning av andra raser och oftast är det för att den andra rasen kanske redan ligger i grund för den första, som till exempel är läget med fullblod och quarter/paint. Det finns dock riktlinjer, en spansk häst, kallblod eller mustang finns också i quarterhästens historia men de är inte tillåtna. Det finns olika regler och alla är till för att bibehålla rasens unika standard på olika sätt.

Ett annat och tydligare exempel på ”renrasig korsningsavel” (om jag får uttrycka mig så) är Svensk Ridponny, en ”ras” som fortfarande är mer av en korsning eftersom det är en öppen stambok och flera ganska olika raser tillåts utan reglering sinsemellan. Min uppfattning är att SRP är en kontrollerad korsning i syfte att åstadkomma en specifik typ av häst, sportponny. Den har alltså ett specificerat avelsmål och en väl utarbetad plan och tanke bakom.

Sedan har vi den vanligaste typen av korsningsavel, då man korsar vad som helt hej vilt och gärna lite olika korsningar med varandra. Det brukar mest handla om vad man råkar ha tillgängligt och gärna med roliga färger och kanske fläckar eller prickar. Ja nu är jag lite sarkastisk det erkänner jag, och ja det finns mer seriösa uppfödare av korsningshästar också men let’s face it, det är vanligare med dom som hittar på varenda ursäkt i boken för att kunna fortsätta producera billiga fölungar, antingen för att dom tjänar en slant, eller bara för att dom kan. För vissa verkar tycka att allt med testiklar eller livmoder är ett potentiellt avelsdjur. 

Personligen skiljer jag på korsningsuppfödarna.

Vi har den privata uppfödaren som har ett sto, kanske utan stam men snäll och trevlig och ägaren vill så gärna ha en avkomma. (Det brukar heta att man ska ha den för att behålla men allt som oftast åker den där avkomman ut på hästnet förr eller senare ändå). Iallfall, ägaren letar upp en trevlig hingst och betäcker. Förhoppningsvis har ändå ägaren gjort sin läxa noga. Studerat blodslinjer i det fall stoet har stam, studerat exteriör och kritiskt listat stoets styrkor och svagheter och valt en hingst som passar stoet bra och inte efter färg, pris eller tillgänglighet. En hingst som förstärker stoets styrkor, är stark där stoet är svagt och som kan ge bästa möjliga chans till en bra avkomma. Uppfödaren har en plan för sitt föl, en tanke bakom som är mer än ”jag vill ha en avkomma efter gulliga Stjärna”.

Sedan har vi den andra privata uppfödaren som verkligen bara vill ha en avkomma efter gulliga Stjärna och struntar i att göra sin läxa för grannen har den jättesnälla hingsten Brunte som man får betäcka med billigt och den ger alltid fläckiga föl!!!

Den uppfödaren ger jag inte mycket för om jag ska vara ärlig, även om det kan handla om ren okunnighet och det kan väl tyckas ändå är oskyldigt. Men Bruntes ägare tar ändå priset!

Här har vi en stolt uppfödare med en jättesnäll hingst, han går med uppfödarens 20 ston i hagen och betäcker dom fritt varje år, utöver grannskapets och alla andra som vill betala en nätt summa förstås. Brunte är av okänd stam, eller kanske till och med renrasig (guldgruva) och han är jättesnäll och lagom stor. Han är aldrig visad eller tävlad, han har aldrig presterat något, hans föräldrar och syskon har aldrig presterat något heller – i bästa fall, i sämsta fall vet man inte ens vem som är hans föräldrar och syskon.

Men det spelar inte så stor roll för Bruntes föl blir alltid fläckiga!!! Oavsett vilket sto han betäcker. För se Brunte han får betäcka allt! I hagen med Brunte går allt från halvblodsston till fjordingar, blandade ponnyraser, kanske något kallblod till diverse korsningar. Men det är inga problem för Brunte får alltid fina föl (dvs fläckiga) oavsett hur stoet ser ut! När man frågar Bruntes ägare får man reda på att han har det absolut mest fantastiska psyke en hingst kan ha, att han har jättebra gångarter och är ”snygg i kroppen” (Bruntes ägare kanske till och med använder orden ”Bra exteriör”!) Perfekt! Efter Brunte föds varje år en kull fläckiga fölungar med mycket osäker framtid. Många av dom kanske går sönder eller dör pga urdålig exteriör och andra hållbarhetsproblem och genetiska sjukomar. Andra åker runt till hem efter hem, kostar aldrig mer än 15 000 och hamnar tillslut på en slakttransport till Italien. Flera hamnar i bra hem hos familjer och andra som tar väl hand om dom men kanske avlar vidare. Och en kanske tar sig till msv hoppning med sin duktiga ryttare! (vips har Brunte meriterade avkommor, vilken flax!)

Nej Bruntes ägare ger jag inte mycket för. Men innan ni börjar kommentera om att jag är en rasist så ska jag lugna er. Jag har ingenting emot korsningshästar! Absolut ingenting! Däremot har jag något emot oseriös och okontrollerad avel!

Jag skulle kunna byta ut Brunte mot en renrasig hingst av, tja vilken ras som helst. Och jag skulle kunna byta ut alla stona i Bruntes hage mot renrasiga ston, men med samma typ av uppfödning och brist på avelsmål och tanke. Och det är näst intill lika illa. Den enda promille bättre blir det därför att den som köper avkommorna faktiskt har en chans att veta vad som finns bakom. Kanske kunna söka i blodslinjer och liknande för att hitta var eventuella problem kommer från eller om dom vill avla vidare, kunna hitta den bästa matchen. Men i övrigt är oseriös avel just oseriös avel. Oavsett om man avlar korsningar eller renrasigt. Och av uppenbara skäl är den större bland dessa ”korsningsuppfödare”. Det är billigare att köpa in sina ”aveldjur” till att börja med, det behövs inte registreras i någon dyr avelsförening och testas för olika saker och aveln är inte kontrollerat på samma sätt.

Visst finns det seriösa uppfödare som avlar korsningar, absolut. Men de har ett tuffare jobb på många sätt därför de har inte samma möjligheter att söka och forska i blodslinjer, korsandet av vissa linjer osv som man har med en rasstambok, forskning på specifika genetiska sjukdomar inom just en ras osv. Men är de seriösa så gör de sitt jobb ändå och producerar genomtänkta avkommor med en given plats i världen, avkommor som har ett syfte. Dessa uppfödare kanske önskar jobba mot en ny ras, och någon måste ju börja någonstans som alla andra som gjort det!

Men försök inte inbilla mig att merparten av korsningsuppfödarna har någon sådan plan, eller någon plan överhuvudtaget, med undantag från den första uppfödaren i mitt exempel kanske.

Det mest spännande är att lyssna på alla dessa oseriösa uppfödares ursäkter. För det första är det mer regel än undantag att det ska försökas vändas på steken när man får kritik.

Den som ifrågasätter ser ner på korsningar, är en snobb som inte fattar att korsningar är jättebra hästar som behövs eftersom alla inte vill/kan köpa sviiiindyra hästar eller vill tävla på elitnivå. (som om man inte kunde ha nytta av en välavlad renrasig häst på vilken nivå som helst). Här blir dom alltid påhejade av diverse människor som minsann äger en korsning som är så himla fin och bra på alla sätt och mycket bättre än dom hispiga halvbloden i stallet.

DET ÄR INTE DET SOM ÄR POÄNGEN!

Det finns massor med jättefina korsningar! Dom kanske kommer från seriösa uppfödare. Men för varje sådan finns det minst 10 som har fått den sämsta start möjligt i livet och som INTE har några nöjda glada ägare som är kvicka att komma till korsningsavelns försvar.

Sedan kommer alltid, utan undantag, argumentet att korsningar är friskare än renrasiga hästar. B.U.L.L.S.H.I.T

Förr kanske det var så, men med de senaste årens explosion av tvivelaktigt framavlade hästar så är det ICKE ett argument som fungerar längre. Tittar man på veterinärernas och försäkringsbolagens statistik och riksbedömningar så är det verkligen inte korsning-renrasig 1-0.

Faktum är att försäkringsbolagen tom börjar specificera olika korsningar i olika riskklasser. Som med allt annat finns det renrasiga som är friskare överlag och renrasiga som är sjukare/oftare skadade. Men på intet sätt är ”korsningshäst” friskare än rashästar. Sist jag kollade var den friskaste hästen i Sverige Gotlandsruss, och den är väl den minst inkorsade hästen vi har…..

Och betänk detta…. Om du korsar den allra sjukaste mest inavlade rashäst du kan hitta med den andra sjukaste mest inavlade rashäst du kan hitta av en annan ras, så har du också en korsning. Och den lär inte vara särskilt frisk…. Och sedan kan du fortsätta korsa deras avkomma med en likadan osv osv....

Så den gubben gick inte heller…..

Återigen, för att förtydliga. Korsningar kan vara faaantastiska hästar. Absolut! Men kom inte att påstå att bara för att man avlar korsningar så försvinner plötsligt alla faktum och krav om genetik, uppfödning, seriositet, genetiska sjukomar, hållbarhet osv osv ut genom fönstret!

För som det verkar har man ett frikort om man håller på med korsningsavel!?!

Då är det helt plötsligt okej att hålla en random hingst i en hage med X antal ston av alla möjliga och omöjliga exteriörer och typer.

För den hingsten passar plötsligt ALLA ston, för det är korsningsavel!

Och plötsligt spelar inte prestation någon roll, för det är för tävlingssnobbar.

Och plötsligt slipper man testa för olika genetiska sjukdomar eller röntga/undersöka för rasdefekter, hur skulle det se ut med flera olika (kanske okända) raser inblandat –inte möjligt! 

Och plötsligt behöver man inte bry sig om rasstandarder och krav på individer.

Osv osv. Skulle inte tro det.! Nej, se det för vad det är, oseriöst!

Nu är det säkert många som tar åt sig där ute och blir alldeles vansinniga. Men om ni avlar korsningar och tar allt i beaktande som man gör (eller ska göra) när man avlar inom vissa givna ramar, tex exteriör, prestation, mentalitet, genetiska sjukdomar/defekter, vad man behöver göra för att föra aveln framåt och försöka få bättre avkommor än föräldrar, marknaden (dvs inte översvämma marknaden med fler hästar utan syfte), framtida pris på avkommor (vi behöver inte fler billiga hästar på marknaden som kostar mer att ta fram än att köpa!!!) osv osv

–Ja då har du inget att svara inför mig för. Jag har inget emot dig eller dina korsningar! :)

Men om du avlar korsningar eller renrasigt för den delen och inte tänker 100 steg tillbaka och 100 steg framåt utan bara på dina 5000:- i språngavgift eller 10 000:- per fläckig fölunge, ja då har vi ett problem, du och jag.   

*over and out*

 

Maria O Bosse

11 juli 2012 18:12

Riktigt bra det här, detta är så sant. Jag delar din åsikt till 100 %

Anna Eriksson

11 juli 2012 18:32

Tack Maria! Det är nog många som inte håller med men det är svårt att få dom till en vettig diskussion! ;)

 

Kitty

11 juli 2012 18:23

Gillar det du skriver. Hoppas många tar in och läser.

http://www.yttik.se

Anna Eriksson

11 juli 2012 18:31

Tack Kitty!!

Ja det är säkert många som blir jättesura men jag hoppas dom också kommenterar, jag kan ta det och svarar gärna för mina åsikter!

Glad att du håller med! :)

 

Liza Grüning

11 juli 2012 19:08

Bra skrivet Anna!!
Som alltid.
Jag håller med, helt och hållet och tillhör själv den lilla skara med seriösa korsningsuppfödare. Eller, försöker i alla fall att hålla det seriöst genom att göra alla tänkbara test och meritera mina hingstar, och bolla och diskutera lämpligheten med stoägarna.
Har dock stött på väldigt många som inte förstår vad man pratar om när man säger att man tycker att kombinationen känns olämplig "vaddå? Mitt sto är ju jättesnällt och fint, hon skulle få en sagolik avkomma!!" mmm, som det finns 50 stycken till av på hästnet, för 10-15.000 kronor styck, och annonsen har legat ute sen i november.
Det känns skönt att någon förstår att korsningsavel också kan bedrivas seriöst, för det går! Alldeles utmärkt! Det innebär dock samma, om inte större, ansvar än den renrasiga aveln, i och med att det inte alls går att räkna ut resultatet lika lätt som i den kontrollerade renrasiga aveln.
Nåväl, klumpigt utryckt i all hast, men jag kände att jag ville skriva något i alla fall!
Kram

Anna Eriksson

11 juli 2012 19:15

Liza, av någon anledning hade jag dig i åtanke när jag skrev! Haha
Jag vill verkligen poängtera att man kan vara seriös som uppfödare av korsningar (som jag vet att du är!) och de borde premieras, deras avkommor ska inte kosta ett pissöre. För dom har kostat att ta fram! Man ska inte välja en korsning enbart för att den är billig!

Och som sagt, ska man avla korsningar SERIÖST har man ett digert jobb framför sig. Men tror man på en viss komination och villgöra den ändå (på ett seriöst sätt) så HAR man ju en riktigt plan, och tanke bakom. Det är min poäng!!!

Alla som avlar borde ha ett välgrundat avelsmål, plan och tanke. Renrasigt som korsningsavel!

Och vissa har faktiskt det, som DU!

 

Stina

11 juli 2012 19:43

*s* tänk att jag håller med dig fast jag ingår i en av dina icke seriösa beskrivningar, det blev jobbigt det här =)
Jag tror jag tassar ut lika tyst som jag kom in ...

http://billiejean.bloggplatsen.se

Anna Eriksson

11 juli 2012 19:52

Haha ja Stina, för det första så lär man sig med livet och om man är seriös så ändrar man sina kriterier och sina avelsmål efterhand man lär sig mer. Jag har dock alltid stått rakryggad för det jag gör och kunnat ge en hållbar anledning. Det är jag stolt för!

Sålänge man kan göra det är det väl lugnt? Sedan kan jag inte tycka att du när oseriös, du har behållt dina avkommor och gör något av dom så så tyst behöver du alls inte tassa ut :), du har två fina hästar som har bra hem och presterar, eller?

 

Thina

11 juli 2012 20:55

Undrar om det är mej du syftar på??;) Har ju gjort lite korsningsavel. Men ibland räcker varken plånbok eller förnuft till. Vet i alla fall att till 99,9 % kom det fram mkt trevliga hästar som ägarna var mer än nöjda med. Så länge det finns marknad för korsningshästar kommer det att finnas kvar. Det samma med korsningsavel med hundar o katter. Vet faktiskt inte om det ena är värre än det andra.

Men Anna lägg ingen tid på att fundera för mycket på detta. Finns andra saker att lägga ner energin på. O det kommer inte försvinna i alla fall. KRAM

Anna Eriksson

11 juli 2012 21:05

Haha nej jag satt inte och tänkte på dig specifikt Thina :) Jag vet inte heller om det ena är värre än det andra men det är hästar jag är insatt i och jag själv har lärt mig massor under åren jag har hållt på. Vilket har lett till stora förändringar under årens lopp vad gäller min egen avel. Ingen är perfekt men många är inte intresserade av att lära sig, bry sig, ändra sig eller sin avel.

Jag tror säkert dina hästar var trevliga men tycker du själv att det är bra att fylla på med fler som marknaden ser ut nu? Du vet ju också hur det går med de "överflödiga" hästarna.

Jag ser dig som en av mina bästa vänner Thina men jag är ingen fan av den typen av avel, vilket du vet. Och jag lägger inte mer tid på att fundera över det som över allt annat, men eftersom avel är ett av mina största intressen och eftersom jag brinner för det och vill utveckla min egen ras framåt så lägger jag, och kommer fortsätta lägga tid och energi på det. Men att skriva ett blogginlägg innebär inte att jag går och tänker på det dagarna i ända, det var bara något jag kände för att få ur mig. :)

KRAM på dig :)

 

Thina

11 juli 2012 22:04

På "min tid" såg det ju lite bättre ut. Nu är tiderna sånna att det är svårt att sälja. Spelar ingen roll vad det är hund häst katt bil hus ja allt är svårt. o då är det lättare att sälja det som är bra. (hoppas jag i alla fall) Det mindre bra kommer ju i alla fall. Nu får ju hästen bara en avkomma men alla kan ju inte bli stjärnor. Inom hund o kattär det inte säkert att alla i kullen blir bra. Om jag ser i dagsläget till mej själv så bland mina nuvarande kattungar är det inte alla som är helt perfekta. Men de flesta säljs ju till sällskap så då spelar det mindre roll om tex hakan är lite svag eller öronen lite små. Det viktigaste är ändå som du skriver att man kan stå för sin uppfödning o är ärlig. Hade i min förra kull en förfrågan om en kattunge till avel. Köparen ville ha en svartsilver tjej. Hade en men jag sa att den ej var så bra så den passade till avel. Den hade ingen haka o således dålig profil. (köparen bodde på Åland o hade troligen inte kommit o tittat på den innan.) Vill ju att köparen ska vara nöjd o sina köpare är ju faktiskt de bästa reklampelarna man har.
Man lär så länge man lever.

Kram miss you

Anna Eriksson

11 juli 2012 22:13

Miss you to!!! :)

 

Kicki

12 juli 2012 07:50

Så länge de finns en efterfrågan tycker jag korsningsavel är ok. Men då priserna nu börjar sjunka så borde man ju försöka hejda förloppet. Man vill ju inte att de ska bli samma som för travhästarna eller ännu värre katterna - att djuren helt tappar sitt värde. Men fet krävs ju att folk kastrerar sina katter så att mängden minskar och värdet höjs. Travhästar däremot finns det ju ett annat dilema. Folk tror att ju de föder upp vinnarhästen - som några år senare skänks bort då den visst inte var så bra på banan. Nu vet jag inte hur illa det är med korsningshästar med då jag de senaste har sprungit på två inridna korsningsponnyer för under tusenlappen så förstår man ju att marknaden är mättad. Fortsätter folk nu att avla lär du snart kunna skaffa dig en ponny på samma sajt som katterna dvs bortskänkes sidan på blocket. :(

Anna Eriksson

12 juli 2012 09:50

Framförallt tycker jag det är en fråga om seriös kontra oseriös avel, oavsett det är korsningar eller ej. Jag tycker inte man kan göra det så lätt för sig att säga att korningsavel är okej eller inte okej. Den kan väl vara okej i sig men varför ska det vara så mycket lättare att ge avkall på kvalitét??? Det är dyrt med kvalitét oavsett om det är renrasigt eller inte. Men många som avlar korsningar struntar i vilket och bara kör, det är därför dom kan hålla nere kostnaderna till ett minimum.

Det gör mig ingenting att det finns en bredd i marknaden, från billiga till dyra hästar osv. Men ska man producera fram föl ska man ta samma ansvar som alla andra som gör det seriöst, och det kostar tid, pengar och energi! Inte pumpa ut skithästar som onekligen blir dom som kommer få betala det högsta priset i slutänden.

Det är en trist utveckling för som det ser ut nu är det inte dom oseriösa avlarna som tex "Bruntes ägare" som lägger av -dom får snarare mer ston till sina hingstar pga att folk bara ser till språngavgiften osv -och dom som droppar av är dom seriösa uppfödarna, oavsett om dom avlar korsningar eller renrasigt.

 

Marika (Finland)

12 juli 2012 10:41

Du skriver om bra och intressanta saker.

Jag har en korsningsavkomma av rasen quarab dvs korsning av arab och paint/quarter. Jag har valt att ännu inte fortsätta med avel pga att det inte finns behov av att öka hästpopulationen med "nya quaraber", då det redan finns så många korsningar, som kan registreras som quaraber. Hellre göra rasen känd, med att få dessa korsningar som redan finns registrerade.

Är dessutom inte säker på, att mitt sto, är den rätta att fortsätta att ha i avel, fast den alltid ger de där fläckiga fölen.

Gör jag rätt, med att avla en "ny" ras, när det finns så många raser från tidigare? Varför inte, om det finns ett mål med avlandet och att man inte avlar vilka "monster" som helst.

Det år också viktigt att inte korsa vilka som helst raser med varandra t ex shire med shetland och islandshäst med paso finon.

Anna Eriksson

12 juli 2012 15:00

Jag tycker du resonerar helt rätt. Du har ju ett intresse, mål och mening med de hästar du "promotar" och vill inte bara producera föl utan vettig anledning. Det kan jag absolut respektera, särskilt när du tar hänsyn till marknaden som den är och avvaktar med vidare avel samt ser kritiskt på ditt sto.

Du har också helt rätt i att det är skillnad på korsningsavel och korsningsavel så att säga. Även korsningsavel kan bedrivas genom att sto och hingst kompletterar varandra på ett bra sätt, till skillnad mot att bara korsa utan urskillning bara för att man kan.

 

jenny & Willy

12 juli 2012 21:52

Hejja!!!! Som vanligt så skriver du så himla klokt, och fastän jag har Willy tillgänglig för ston av alla raser så håller jag med om vartenda ord! Det många missar är nog att jag alltid skriver lämpliga ston av alla raser, och att jag som hingsthållare förbehåller mig rätten att säga nej. Willy har inte haft många ston, det ska gudarna veta - men förfrågningar har inte saknats. Det konstigaste jag har sagt nej till står nog mellan en fjording på 20 år och en bruksnodris/islandskorsning... men även ett litet arabsto där ägaren ville ha en stor häst som resultat av betäckningen och ett fullblod med enligt mig fel mentalitet. Jag är rädd om min hingsts rykte och vill att varenda avkomma - oavsett renrasig paint eller inte - har de allra bästa förutsättningar.

Annars kan man ju göra som vi gör och ta fram en avkomma med enligt vad jag har förstått mycket åtråvärd stam, för att behålla dem själva och göra äkta trailhäst av den - dvs långa skogsturer med fiskespöt ;) Blir det ett stoföl finns så klart risken att du får hjälpa mig med hingstval om några år :) Blir det en hingst så kanske den kan åka på turne söderöver för att meriteras lite om den är värd att spara som hingst och ta över efter far sin en vacker dag...

Jag undrar förresten om inte det här med att korsningar skulle vara friskare kommer från hundaveln... i vissa fall är det ju så rent generellt på hund, men långt ifrån alltid. Bara när det gäller två raser med olika dominant ärftliga rasbundna sjukdomar blir avkomman friskare. Så gäller det förstås på häst med, bara det att vi i hästaveln har i stort sett samma sjukdomar och predisposition för förslitningar på alla raser.

http://www.otobecool.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...att du har en fin sommar! Remember:  

Ja här händer det ju inte så mycket tyvärr, ber om ursäkt till er som faktiskt läser denna blogg och som jag vet är intresserade! Jag har haft en väldigt tuff vår och sommar och då orkar man inte riktigt dela med sig av allt som händer, än mindre skr...

Är det etiskt försvarbart att föda upp hästar? Det är en fråga som ligger och skaver i mitt bakhuvud hela tiden. Jag skulle så gärna vilja svara ja på den frågan, av den enda anledningen att jag älskar avel och uppfödning, det är min passion. Men jag...

TILL MIG!!!! Hur bortskämd är inte jag då!!! Handstickad tröja o blingig pleasuremössa från underbara Linnéa i Norge, Axels ägare. Axel som för övrigt är helt frisk och på G, jag har hört det ryktas om galoppombytesserier, Western Riding nästa! Jag t...

Frågade på facebook om vad jag skulle skriva om när inspirationen tryter och tar gärna emot förslag på det! Bara jag har ett ämne brukar hjärnan spinna igång på högvarv och tangentbordet glöder! Förslagen jag har fått hittills är både roliga och s...