...har efterfrågats så här kommer den. Jag har helt enkelt inte haft tid att skriva så mycket, ska försöka bättra mig!

Dagarna som var har jag och Kid varit iväg på clinic för Manuela Witt. Jag kände att det var dags att ta tag i min egen träning på allvar igen och dessutom behövdes det lite ny inspiration och glädje. Och det fick jag, med råge!

Manuela är en underbar och mycket duktig och engagerad tränare! Precis en sådan jag vill ha som verkligen sätter press på ryttare och häst, ser till att provocera fram svagheter och problem och jobbarigenom det. Superhård, men pedagogisk och enormt kunnig. Jag har alltid haft svårt att lägga nerkontrollen så att säga och verkligen bara göra vad någon annan säger, har aldrig kännt mig säker i att göra det, magkänslan har protesterat och jag har inte kunnat lita på att den somstår på backen verkligen kan hjälpa mig att reda ut situationen i alla lägen. Förmodligen därför att dom inte har kunnat det! Men denna gången kändes det inte alls så, jag har fullständigt förtroende för denna tränare och hade inga problem med att ta hennes träning. Och den är tuff! Om man inte kan lägga ner sin prestige, sitt ego och sin kontroll så ska man nog söka sig en annan tränare, men för mig (och många andra) är Manuela en självklarmentor.

Jag startade Kid ordentligt under ryttare och hade honom redan första passet i alla gångarter. Jag hade förväntat mig lite tuffare motstånd från honom då han är väääldigt lat och ganska stark i psyket, men härkom Manuela in och såg till att jag inte nöjde mig med hälften, utan såg till att jag pressade mig själv och hästen till 100%,och resultatet blev därefter. Mycket mycket lärorikt och väldigt roligt!!!

Visst, det var lite bock och ifrågasättande, men det ärhelt normalt för en 2,5-årig hingst. Det var dock intenting jämfört med vad vissa andra fick utstå! Vi somstod brevid fick vara vittnen till den mest hårdbockande unghäst bådevi och Manuela någonsin sett! Och inte nog med det, den mest imponerande broncoritt vi någonsin sett och förmodligen någonsin kommer att få se igen. Om och om igen dessutom! Roger, du är min nya IDOL!!! Ingen av oss andra hade någonsin gett oss på det du gjorde, (och ingen hade förmodligen klarat av det) instruktören inräknad.

Det var tre 2-åringar som startades ordentligt under ryttare denna clinicen,tre helt olika individer och av olika kön (en av varje). Det var mycket lärorikt och intressant att följa varandra, och överlag var alla deltagare vädligt positiva, stödjande och uppmuntrande av varandra. Enormt roligt att träna tillsammans med folk som alla släppt prestige, snobbighet och ego! Det hör verkligen inte till vanligheterna i denna branch....

Jag vill också passa på att tacka Roger och Catharina för gästvänligheten och den goda maten!!! Lycka till i Tyskland!

Tyvärr var jag själv och kunde inte ta några bilder....

Under tiden jag var iväg och roade mig (med HÅRT jobb iof :-)) så hade världens bästa sambo och världens bästa styvdotter (en av två) målat hela stallet (invändigt -efter högtryckstvätt och skrubbning, detta med hjälp av Hanna! *tack*)! Vilken lyx! Jag kom hem till ett fräscht brun/röd betsat stall, supersnyggt! Tyvärr inte torrt varpå vi fick skjuta lite på halter/grooming clinicen men den blir av någon av dom närmaste helgerna istället! *lovar*

Inte nog med det, det severades hummer,lax och champagne! Vet inte vad jag gjorde för att förtjäna det,men gott var det! Hann till och med med Glamour! Sedan kollapsade jag i sängen vid 21 och sov i 12 timmar *fniss*

edit: Lägger till ett par bilder på stallet som Hanna tog idag.

Härkommer en efterlängtad bild på Peter och Dessis föl Debbie och hennes nya mamma ardennerstoet Cola!

Det ärColas ägaresom har tagit bilden och jag hoppas det är okej attlägga ut den, men eftersom Dessi har den på sin blogg så lägger jag ut den här också... Vill ju dela med mig av underverket!