Att göra en korrekt djupströbädd är både arbetsbesparande och ekonomiskt! Jag har lyckats med mina bäddar i åratal, vilket kan vara svårare än man tror men samtidigt är det inte så komplicerat. En bädd måste vara korrekt uppbyggd för att fungera på rätt sätt, dvs med bakterier och svampar som käkar och förbränner träck och urin (precis på samma sätt som i gödselstacken) och som är torr och fast på ovansidan. Jag får frågor varje höst på hur jag bygger mina bäddar, så därför tänkte jag att jag lägger ut det här! Det finns naturligtvis fler sätt men detta är vad som funkar för mig! Jag hade tänkt bifoga lite bilder på varje moment men har inte hinnit ta några själv och jag hittade inga som jag tyckte var bra på nätet, så jag får återkomma med bilderna -lägger ut dom med texten vid ett senare tillfälle...

Jag har provat lite olika strömedel och egentligen spelar det ingen roll vad man vill använda. Man kan bygga bädd med både halm, torv/spån, pappersströ osv -och man kan bygga upp bädden med ett strömedel men ha ett annat på toppen.

1. Strö rikligt med kalk eller stalosan direkt på golvet i en ren och torr box. Jag föredrar stalosan då det är bakteriedödande (nej det förstör inte bädden av någon anledning!), effektivt mot ammoniak och luktar fräscht. Men vanlig kalk fungerar också. Stalosan och kalk finns att köpa i foderbutiker som granngården, skog&trädgård osv.

2. Grunda bädden genom att lägga ut rikligt med torv. Sprid ut väldigt jämt och vattna lätt om inte torven är lite fuktig. Sedan låter man hästen stå på detta i några dagar-en vecka, eller tills man tycker att torven har satt sig. Under tiden tar man ENBART ut skiten men låter det blöta vara. Blir det en blötfläck någonstans så strör man lite stalosan/kalk där och lägger in lite mer torv. Se också till att jämna till bädden hela tiden så att det inte blir högre i en del av boxen. Det ska vara ca 1-2 dm packad torv, ibland får man fylla på lite efter ett par dagar. Alltså går det åt en hel del torv i början.

3. Topplager. Oavsett vad man vill använda så är det samma princip - MORE IS LESS! Strö stalosan/kalk igen på den väl tillplattade torven och sedan strö rikligt med det du vill använda -mer torv, spån, halm. Felet många gör här är att dom strör på för lite. Man får inte vara snål i detta läget! Om det är blött någonstans i boxen efter en natt så har man tagit i för lite. Observera att detta ströslöseri endast är aktuellt i början när man bygger bädden -har man gjort rätt behöver man inte strö mycket senare. En del av detta strö kommer gå ihop med torven och börja förbrännas, så det är alltså en del av grunden -som sedan växer uppåt efterhand så att säga. Vitsen är att hästen aldrig ska nå ner till grunden i bädden och detsamma gäller din grep!!! Det ska alltid vara torrt på ovansidan.

4. Sköt bädden! OM det kryper upp blött någonstans eller om hästen alltid bara blöter ner på en fläck så får man ta bort det värsta, strö stalosan/kalk, jämna till och fylla på med mer strö. Har man ofta blött har man misslyckats någonstans men det kan gå att rädda genom att på nytt strö stalosan/kalk, fyll på med torv som får sätta sig lite igen och sedan mycket strö.

Stalosan/kalk kan man sedan strö med jämna mellanrum över bädden (detta är inte farligt för hästen). Minsta att man börjar känna lukt osv, så ska man också strö stalosan/kalk. Sedan lite strömedel över.

Ta endast bort bajset när du mockar, inget eller mycket lite av topplagret kommer att vara blött -alltså behöver man ta ut inget/minimalt med strö och därmed inte strö nytt så ofta eller i några större mängder. Det brukar mer vara att toppa lite med nytt för att det ska kännas lite fräschare. Själva bädden kommer att vara ganska hård -en häst som reser sig upp ska inte gräva ner sig med hovarna! Då är den alldeles för blöt och anledningen är oftast för lite strö i början -det blir för poröst! Bädden ska inte vara mjuk, utan fast och sviktande.

På våren brukar bädden vara ca 30 cm (mer hos en del hästar eller om det är små boxar) och superpackad = Inte så rolig att skotta ut men då får man tänka att det är några timmars jobb en gång istället för kanske flera timmars jobb i veckan med mockningen under vintern. Man har också sparat många fina slantar på strö!!!

Andra sätt: Man kan även lägga halmkakor längst ner i botten när man börjar, men då måste man ändå lägga tex torv över OM man inte tänkt fortsätta med enbart halm. Annars kan man strö rikligt med halm direkt på kakorna. Risken är dock att det blir kvar lite för mycket luft i bottenhalmen... vilket man inte vill ha!

Pappersströ som finns att köpa balvis är också super att grunda en bädd med! Det sätter sig nästan direkt och går jättebra att ha under alla andra strömedel! Nackdelen är att det är dyrt och därför tycker jag inte att det är ett alternativ till torv.

Svårare än så var det inte!

Från Axel och Linnea! Gud vad jag älskar såna här hälsningar!   

Axel ser ut att vara sitt vanliga trevliga själv och jag hoppas att han fortsätter med det så kanske han kan bli avelshingst vad det lider! Då står jag först i kön!  

Han är så duktig och fin under ryttare, och Linnea har bara suttit på honom några gånger än. Naturtalang!!! I kombination med en duktig ryttare som Linnea finns det minsann inga gränser för hur långt det kan gå, det tror iallafall inte jag!

Länk till Linneas kompis blogg, där finns det bilder på Axel och Linnea!

http://maren93.blogg.no/1287053179_aaleruuudbesk.html

Tusen tack för filmer och bilder och rapporter!!! Det är sådant jag lever för!

*big smile*

Claudia är en fantastisk individ! Redan i mammas mage blev hon utsatt för prövningar eftersom Clara var så sjuk, hon föddes på dygn 319 -vilket räknas som prematur även om det inte märktes på Claudia och sedan upptäckte jag ju hennes luftsäckstympani, en väldigt ovanlig medfödd sjukdom/skada som krävde operation och klinikvistelse.

Inte en enda stund under hela Claudias liv ens under tiden på klinik med alla okända människor som klämt, sprutat och haft sig har hon visat tillstymmelse till att bli det minsta sur, ovillig, skygg eller ens deprimerad och ledsen. På kliniken fick hon massor av beröm för att vara en osedvanligt snäll, glad och vänlig liten fölunge som alltid nyfiket kom fram till skötarna och veterinärerna oavsett vad som skulle göras. Dessutom har hon aldrig verkat påverkad av sina förutsättningar utan hela tiden varit lika glad, stark och sprallig som vilken fölunge som helst. Hon har visat en otrolig kämparglöd och även visat på en stark fysik som stått emot det mesta -operation och eftervård gick som på räls och inte ens några mediciner behövdes efter att hon lämnat kliniken, endast ett par veckor gammal.

Hon är fullt återställd och ska inte ha några problem i framtiden, men ett tag var vi väldigt osäkra på om vi ens kunde få hjälp eftersom luftsäckstympani är så ovanligt och veterinärerna först inte ville tro på mig när jag sa att det var vad hon hade.... Kostnaden var också ett stort frågetecken och det var inte alls självklart från början att vi skulle kunna rädda henne. Men från den första dagen jag såg denna levnadsglada, GLADA, rara lilla tjej visste jag att jag var tvungen att kämpa för henne och det är jag så glad för nu för en friskare, vackrare och trevligare fölunge är det nog omöjligt att hitta!!!

Rösta på Claudia som Årets Häst!!! 

http://www.libresse.se/Pages/General/FlashContainer.aspx?id=58004&flashparamcontributionid=275573

Har ni möjlighet så kom till Hästmässan i Borås i helgen! Den började redan idag men jag kommer att vara där lördag-söndag. Jag står i montern med LUX Equine Center/IF djurförsäkringar!!! Kon och säg HEJ!

http://www.hastmassan.se/

Och så måste jag bara..... *VARNING* för sötchock!!!   

(kolla hur han lägger öronen bakåt i sina små manövrar!!!)

Jaha... så nu är jag helt såld på smååsnor! Var tvungen att kolla ALLT jag kunde hitta på nätet med dessa små underverk!

Kolla vad roliga och allsidiga dom är!

Bra foder till små bäbismagar som inte är färdiga att ta hand om vanligt foder! Fölungarnas magar är inte redo att smälta grovfodret till fullo förrän vid tidigast 8-9 månaders ålder. Då måste man ge dom en ersättning för mammas mjölk om man tar ifrån dom tidigare, någon många inte tänker på tyvärr.... Det finns några få mjölkbaserade fölfoder på marknaden, vi ger Dodson & Horrell. Man kan med fördel ge detta foder innan och under avvänjning samt fortsätta över hela vintern, i kombination med FRI TILLGÅNG på lucern (pelletsen är lättast för fölmagar att processa!) och ett bra grovfoder!

Denna trevlige kille är till salu!

Han är född i år och efter My Final Notice och undan ett producersto.... och han har framtiden för sig! Eller vad säger ni?

Jag ska lägga ut honom på hemsidan men smygpromotar honom lite här ;-) Han står i USA och uppfödaren/säljaren är mycket seriös med fina rekommendationer!

Mycket försiktigt prissatt med tanke på kvalitén på denna häst! Han är ett Western Pleasure prospekt DELUXE!!! Säljes till någon som vill satsa!

Kontakta mig för mer info coolquarterhorses@telia.com

Ja ingen (hästintresserad) har väl kunnat undvika Hästmannen och alla nyheter runt honom… Stig Anders Svensson som blev rikskändis genom Peter Gerdehags dokumentär som sändes i TV. Hästmannen, som lever för och med sina ”flicker” –ardennerhästarna Linda, Sally och Mona. Stig Anders är att betrakta som en kulturskatt, en säregen människa som lever som man gjorde på 1800-talet och en människa vi borde värna om.

Men vi måste också värna om djuren och i detta fall finns det uppenbarligen stora frågetecken angående om Stig Anders hästar verkligen tas om hand på ett bra sätt.

Jag vill börja med att förtydliga. Jag hejar på Stig Anders! Jag hyllar det faktum att det fortfarande finns en (?) människa som kan föra vidare det kulturarv vi har tappat i dagens samhälle och i dagens hästhållning. Jag betvivlar inte att hästar mår bra med ett mer gammaldags leverne i många fall. Att ardennerhästar mår bra av att utföra det arbete de är noga framavlade att göra. Stig Anders och hans leverne är något vi måste ta om hand, något vi måste visa upp –det är helt klart! Och detta gör Peter Gerdehag i sin filmatisering av Stig Anders liv! All heder till honom för det, och all heder till Stig Anders som vågar gå emot strömmen och visa oss så många sanningar vi har glömt!

Men… nu har Stig Anders fått djurförbud. Efter anmälningar och flera inspektioner har länsstyrelsen beslutat att Stig Anders inte klarar av att ta hand om sina flicker på ett sätt som är förenligt med djurskyddslagen. Ramaskri råder i landet och facebookgrupper till stöd för Hästmannen växer snabbt. Bloggar och insändare skrivs och landet är i uppror.

Jag är splittrad.

Jag gillar Stig Anders –från det jag har sett av honom på TV och hans hästar ser ut att må prima från det jag har sett. Jag önskar lika mycket som alla andra att han ska kunna fortsätta sitt originella och väldigt upplysta liv –som jag tycker att det är. Men jag vill inte att det ska ske på bekostnad av hästarnas väl och ve.

Jag läser bloggar som talar för –de är övervägande –och några bloggar och kommentarer här och där som talar emot att Stig Anders ska få behålla sina hästar. De flesta av mina vänner är för! Det förstår jag! Men sanningen är den att dom flesta av oss faktiskt inte någonsin har varit hos Stig Anders och sett hur hans hästar bor och hur dom tas om hand! Vi VET således inte exakt hur det ligger till. Det är lätt att säga att han borde ha kvar sina hästar av ren princip, på grund av att man vet att dom används till det dom faktiskt är avlade för –något som är ovanligt för den typen av hästar idag –och att man klart och tydligt ser hur stor kärlek Stig Anders har för sina flicker –och de för honom. Men faktum kvarstår att dom inte haft adekvat utevistelse, att dom inte har haft strö i sina spiltor, undermåligt foder, hudinfektioner som krävt veterinärvård de inte har fått, eftersatt hovvård osv.

Jag vet inte! Jag har inte varit där och sett deras spiltor, ben, fötter, hagar och foder. Jag kan därmed inte gå med i några facebookgrupper för att Hästmannen ska få behålla sina hästar HUR GÄRNA JAG ÄN SKULLE VILJA!

Om dessa rapporter stämmer –så anser jag inte att han klarar av att ta hand om hästarna på ett bra sätt.

Däremot så gnager en stor fråga i mitt inre… Stig Anders fick enligt uppgift myndigheternas ögon på sig redan 2005, och i den rapporten jag har sett är 2008 det första datum som näms. Efter det har det funnits ett hot över Stig Anders att hans hästägande är i fara om han inte tillgodoser myndigheternas krav. Jag undrar…VARFÖR har inget skett?

Min största invändning måste vara mot alla de som nu skriker högst i försvar för Hästmannen –även de som inte varit involverade tidigare men gått med i facebookgrupper och liknande. Hur svårt hade det varit för dessa människor som kände till hoten mot Stig Anders hästhållning att gå samman och till exempel bygga en enkel lösdrift, hjälpa honom att ordna bra hö samt halm till vintern och kontakta en hygglig hovslagare som kunde erbjuda sig att komma ut regelbundet och fixa flickeras hovar??? Varför har det gått såhär långt när det helt plötsligt dyker upp en miljon människor som tycker att det är fel att Stig Anders blir av med sina hästar???  Vem har gjort något för att förhindra det?

Jag förstår att Stig Anders är en stolt man och att man inte kan pracka på honom hjälp hur som helst. Men trots det annonseras det nu i panik om advokathjälp osv på hans hemsida. Jag tycker och tror att hela denna situationen skulle ha kunnat undvikas om folk hjälpt honom i tid! Men jag tycker också, utifrån det jag har läst i rapporter och från folk som sett bilder från Stig Anders ställe –att han inte bör ha kvar hästarna som det ser ut i dagsläget.

Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att detta kan lösa sig till det bästa –att Stig Anders kan ordna den hjälp han behöver och att han får tillbaka sina hästar! Det är inte bara hästarnas liv som står på spel utan också en människas. Det måste man komma ihåg! Hela den här historien är djupt tragisk och gör mig väldigt ledsen.

Länk till Hästmannens hemsida: http://www.hastmannen.com/

Länk till underlaget från Länsstyrelsen: http://www.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fdocs.google.com%2Ffileview%3Fid%3D18HEJEvfH-lFsSA2l4BEpXcZtn9TbeifVtgxBF0XFLrNfF2pPg4nb628nlEe
e%26hl%3Dsv%26authkey%3DCKP1u9kM&h=09e99

Idag är det Internationella Alzheimersdagen! Jag har lila på mig för min mamma och alla som är drabbade av alzheimers -sjuka som anhöriga! Hästarna, hundarna och katterna tycker att det är fint iallafall