För att bryta lite från vackra hästar och det dagliga livet på "ranchen"... ska jag chocka er lite med relationsfunderingar!   

Vet du vart du har alla i dina relationer?

Djup fråga det där... men ibland blir jag en djuping och då måste jag ventilera.

Det där med vart man har folk är en svår fråga. Mest för att man ofta tror att man har en viss typ av relation, men sedan visar det sig att den andra parten har en annan relation till dig än vad du har (haft) till dom. Det kan visa sig ganska snart, men också efter flera år. Och en relation kan förändras med tiden, olika för parterna. Det kan handla om vänner och familj. Det är svårt, man kan omedvetet såra och man kan bli sårad. Man kan vara medveten om att man potentiellt kommer att kunna såra någon men inte kunna/vilja ändra på sitt förhållningssätt. Som sagt, en svår fråga...

Jag lär mig gång på gång att jag ofta har ett annat förhållningssätt i olika relationer än vad den andra parten har haft. Det är ingens fel, bara så det är. Men jag har insett att det är väldigt få personer i mitt liv som jag VERKLIGEN vet vart jag har! Min sambo, min systerson och min pappa. Min mamma hade funnits på den listan också, eller ja -det gör hon väl på ett sätt, men hon är sjuk i en ganska långt gången alzheimers så man kan väl säga att man både vet och inte vet vart man har henne.... Finns när jag tänker efter några till, men konstigt nog inte i den närmaste omkretsen så att säga. Men vissa vänner som jag faktiskt tror mig veta vart jag har till 100% trots att vi kanske inte känner varandra till 100%. Petra L till exempel. Konstigt det där.

Men gång på gång måste jag omvärdera relationerna i mitt liv och det har jag märkt att jag upplever som jobbigt. Vad det beror på vet jag inte, men förmodligen en kombination av personlighet och upplevelser, det är ju den uppenbara anledningen antar jag. Men jag har insett att jag är en person som är ganska känslig för det! En del har säkert att göra med att jag är en människa som mina vänner alltid VET ställer upp till 510% om det behövs. För det är jag. Mina vänner kan ringa mig när det krisar och jag vänder ut och in på mitt liv för att hjälpa till om jag kan i en krissituation. Samtidigt funderar jag ibland på hur många jag ringa till... även om det faktiskt inte spelar någon roll för kan jag hjälpa någon i kris kommer jag att göra det, oavsett hur väl eller ens om jag känner den personen. Men vad jag måste komma ifrån är att försäka hjälpa när jag faktiskt inte har förutsättningarna, vilket händer då och då!

Nu har jag kommit ifrån ämnet... vart har du människorna i dina relationer. Vet du det?

Det behöver inte handla om krissituationer utan "bara" om grundfundamentet i dina relationer. Vart är din och vart är din väns/partners/familjemedlems osv Är dom detsamma eller olika? Hur mår en relation av olika fundament, måste dom vara detsamma från båda håll eller fungerar det ändå?

Jag lägger för mycket i mina relationer, det har jag lärt mig. Många av mina "relationspartners" förlitar sig på mig i mångt och mycket, men lägger inte lika mycket av sig själva i relationen. Det är okej, men känns inte helt bra. Undrar om det beror på mitt stjärntecken, vad tror ni?

Ska man rätta sig efter den relation man märker att "den andre" vill ha, eller ska man "kräva" samma lojalitet, förtrolighet, ärlighet eller vad det nu är man känner att man saknar?

Jag menar, ska man hålla alla till samma standard kanske man blir utan vänner/familj/partner. Vad tycker ni?